Kramfors kommun: ny riktlinje ska motverka hot och våld mot förtroendevalda
Kramfors kommun inför en ny riktlinje med syfte att öka tryggheten för förtroendevalda. Riktlinjen fokuserar på att motverka hot och våld, samt att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kommunen. Den ska fungera som stöd och vägledning för politiker både i det förebyggande arbetet och vid konkreta incidenter.
Stödmaterialet, som kommer att ingå i kommunens "Handbok för förtroendevalda", innehåller tips, råd och diskussionsunderlag som riktar sig till både enskilda politiker och politiska partier. Målet är att skapa samsyn kring hanteringen av säkerhetsfrågor.
Enligt riktlinjen har partier och enskilda fortsatt huvudansvar, men kommunens säkerhets- och beredskapsfunktion ska ge stöd och rådgivning. Ansvar för tryggheten vid politiska möten vilar på ordföranden i samråd med säkerhetsfunktionen.
Kramfors kommun påstår att politiskt engagemang är en grundsten i demokratin och hoppas skapa en miljö där fler vågar delta i det demokratiska samtalet utan rädsla för hot eller trakasserier.
Det är troligt att riktlinjerna är inspirerade av den handbok Brå lanserade tidigare i vår. Handboken ger praktiskt stöd till kommuner för att förebygga otillåten påverkan från kriminella nätverk och våldsbejakande extremistgrupper. Den fokuserar på att stärka motståndskraften mot subtila metoder som skrämsel, påverkan och manipulation – ofta utan uttalade hot – som är svåra att identifiera och bemöta.
Särskilt riktad till chefer, utvecklingsansvariga och säkerhetsfunktioner inom kommunen, men också till förtroendevalda och tjänstemän i förvaltningen, innehåller handboken råd och verktyg för ett systematiskt arbete mot påverkan. Målet sägs vara att skydda både individer och offentliga institutioner samt värna det demokratiska systemet.
Har det kanske gått mode i detta med ”hat och hot” mot kommunala tjänstemän och förtroendevalda? Inte på så sätt att sådant faktiskt skulle vara något större problem, utan att dessa grupper själva gärna vill framhålla diverse ”säkerhetsproblem”.
Att kommuninvånare skulle vara rädd för hot eller andra missgärningar från andra, som en konsekvens av ett politiskt engagemang och därför inte ägna sig åt sådant, framstår inte som troligt. Rädd, ja det kan man mycket väl vara. Men då snarare rädd för stigmata kring åsikter eller olika typer av repressalier från politik och kommun, snarare än från individer ur pöbeln.
Det hot av mer allvarlig karaktär som yttrades i Sollefteå mot en politiker, levererades också av en…politiker.
Det finns anledning att inte ta ropandet på varg på allvar. Politiker som tidigare suttit tryggt i sina åsikter, utan att den stora massan hade möjlighet att ifrågasätta rimligheten i politiska beslut – kan inte göra så längre. Internet medför att väljarna kan tycka till och dessutom massdistribuera sitt tyckande. Politikerna får helt enkelt höra att de är fårskallar när de beter sig som fårskallar. Att de är likgiltiga är de uppvisar just likgiltighet. Att de felprioriterar när…o.s.v.
Genom att överdriva hotbilden sätter man sig själva på piedestal, får ökade sympatier hos redan etablerade sympatisörer och kan gömma sig bakom stängda dörrar. Man slipper leva efter påstådda principer om ”det öppna samhället” och kan gömma sig från väljarkåren bakom låsta dörrar.
Lisa Pedersen
