Högerregeringen: "hbtqi-personers rättigheter är en del av EU:s grundläggande värden" - vill ha mer intersektionalitet

Politik. EU-kommissionen har lagt fram en ny strategi för hbtqi+-personers jämlikhet 2026–2030, med målet att stärka rättigheter och motverka diskriminering i hela unionen. Strategin bygger på tre pelare: skydd, egenmakt och engagemang, och omfattar rättsliga initiativ, finansiering och samarbete med medlemsstater och civilsamhälle. Detta beskriver regeringen i en nyligen släppt faktapromemoria.

Trots ökande social acceptans konstaterar kommissionen att diskriminering, hatbrott och ojämlikhet består, särskilt för transpersoner och "intersexpersoner". Åtgärder föeslås, bland annat arbete mot omvändelseterapi, stärkt straffrättsligt skydd, insatser mot hatpropaganda online och riktat stöd till utsatta grupper.

Strategin ska även främja tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård och arbetsmarknad samt underlätta erkännande av familjerättsliga relationer över gränser. Kommissionen vill att alla medlemsstater tar fram nationella handlingsplaner senast 2027.

Enligt faktapromemorian möter hbtqi-personer som söker asyl ofta "särskilda och samverkande risker". Kommissionen anser att dessa sökande kan utsättas för våld, fientliga miljöer och behov som skiljer sig från andra grupper. Därför vill man utveckla verktyg för tidig identifiering och anpassat stöd, i samarbete mellan EU-byråer och medlemsstater.

Strategin framhåller också intersektionalitet – hur faktorer som könsidentitet, sexuell läggning och etnicitet kan förstärka ojämlikhet:

"Strategin ska, precis som sin föregångare, ha intersektionalitet som en genomgående princip, samt ta hänsyn till hur geografisk isolering ytterligare kan förvärra utsatta situationer."

Regeringen välkomnar strategin och menar att hbtqi-personers rättigheter är en del av EU:s grundläggande värden. Samtidigt efterfrågas tydligare mål och uppföljning, samt tillförlitlig data som är jämförbara mellan länder och över tid.