Globalism och grön omställning sänker Sveriges beredskap?

Inrikes. En ny rapport från Teknikföretagen beskriver hur industrin utgör en central del av Sveriges beredskap och hur energisystemets motståndskraft måste stärkas för att klara vad man menar är en mer komplex hotbild. Hoten mot kraftsystemet ökar genom digitala intrång, sabotage och ett moderniserat elsystem som blir mer beroende av kraftelektronik. Samtidigt förväntas elbehovet mer än dubbleras till 2045, vilket ställer krav på både robusthet och snabb återställningsförmåga.

Svenska teknikföretag har i dag stark innovationskraft och förmåga att utveckla kritiska komponenter för stabilitet i nätet. Rapporten nämner sedan att företag som ABB, Hitachi Energy, NKT, Siemens Energy och Westinghouse bidrar med världsledande tekniska lösningar, reservkraft, kabelinfrastruktur och resurser för snabb reparation. De flesta av de nämnda företagen är dock inte svenska. Samtidigt visar rapporten att leveranskedjor, beroende av import och brist på vissa insatsvaror utgör betydande sårbarheter vid en kris.

Industriföretagen själva hävdar att det finns problem med otydliga roller, brist på samordning och risk för personalbortfall när nyckelpersoner kan kallas in till andra uppgifter vid kris eller höjd beredskap. Företagen pekar på behov av gemensam planering, tydliga beslutsvägar och avtal som säkerställer att kritisk kompetens finns tillgänglig.

Rapporten rekommenderar en rad åtgärder: enhetliga definitioner av totalförsvarsviktig verksamhet, säkerställd tillgång till nyckelpersonal, öronmärkning av produkter för beredskap, ekonomiska incitament för lagerhållning och omställning, samt satsningar på robustare elnät med decentraliserad struktur och ökad digitalisering. För att klara framtida kriser krävs långsiktiga investeringar och tydlig styrning där industrin, myndigheter och regeringen samarbetar för ett mer motståndskraftigt energisystem.